STUDENT OCH SKOLAVSLUTNING

Vaknade i natt av ett skott... trodde jag i min yrvakenhet. Men det var bara grannens blågula ballonger som sprack, i de vackra björkarna som de dekorerat sitt hus med. Skönt att slippa ha ett skottdrama på gatan. Jag ser nog på för mycket deckare.... Skolavslutningsdag och det ösregnar. Tycker så synd om alla som förväntat sig en underbar och solig morgon, med champangefrukost nere på Vätterstranden, vilket är tradition här i stan, för alla som tar studenten. Tankarna för mig tillbaka till när det begav sig för en annan. Det var en underbart solig morgon med tjo och tjim den 6 juni på det glada åttiotalet. Visionerna om framtiden var gigantiska och jag skulle bege mig till USA som Au pair. Skulle vara borta från mamma och pappa i ett halv år var det tänkt. Jag kom hem efter 2 år. Men det var den bästa tiden i mitt liv, bortsett från att bilda familj med barn och allt vad det innebär. Så mycket som jag fick uppleva och se. Jag hoppas verkligen att mina barn kommer att resa och se världen och skapa nya kontakter genom internationella möten. Tänk så mycket som rör sig i huvudet på dagens studenter, förväntningar, kanske lite ångest för den som inte vet vad som komma skall och vemod över att lämna alla sina vänner. Många kanske har gått tillsammans sedan lågstadiet. Hur som helst vad ni än skall ta er för, GRATTIS PÅ ER STORA DAG hoppas dagens ösregn inte blir ert starkaste minne, den dagen ni sitter som jag nu gör och minns med ett stort leende.
Jag är otroligt glad för att jag har många år kvar tillsammans med mina barn, innan de lämnar boet. Visst, de börjar bli stora båda två, from nästa termin går de på högstadiet. Men de är fortfarande mina små pluttar. Min son sa att han minsann skall flytta så fort han bara kan, för då är det ingen som kan tjata om att han skall bädda sängen. Min dotter däremot vill bo hemma för alltid. Men det vet man att så kommer det ju inte att bli. Hon var så go för ett tag sedan. Då sa hon att jag skulle räkna med att hon som vuxen skulle komma hem och sova hos mig när hon tittat på deckare. Jo mamma, det får du räkna med sa hon.... Jag säger då det, de små liven. Idag är hennes stora dag. Hon byter skola och klassen splittas och de kommer att gå skilda vägar. Jag märker ett visst vemod hos henne, men de som står närmast förblir vänner för litet. Många kommer hon förmodligen aldrig möta igen. Men det är livets gång. Jag är den där typen av blödig mamma som sitter med tårarna i ögonen när hon sjunger i kyrkan varje år. Tycker jag är pinsam, men det är nog denna pinsamhet jag kommer att sakna mest. From högstadiet får föräldrarna inte närvara i kyrkan. Så min nästa avslutning blir nog då mina pluttar tar studenten. Här har det lockats hår och strukits kläder hela morgonen och tårtan med jordgubbar är klar och väntar i kylen. Men i år har jag inte bakat den. Nej, det skulle barnen göra själva. Jag måste säga att jag är impad av resultatet.
Hoppas nu ösregnet upphör tills det är dags att gå ut och ta klassfoto på kyrkbacken. Önskar er alla en riktigt härlig sommarhelg och hoppas ni trotsar vädrets makter och har det mysigt och trevligt iallafall.:) Själv skall jag på fotbollscup i Borås. Nästa vecka blir det festtema, midsommar och dukningar här på LITEN LYA och massor med underbara recept på bloggen COOKIES & CREAM. Passa nu på att njuta av helgens ledighet.