När jag var liten och var hos min gammelmormor Annie, fick jag alltid karameller.
De var hårda och syrliga.
De låg i en glasskål på fot och såg ut som små glasbitar i alla tänkbara bleka pastellfärger.
Precis så här upplever jag Green Gate,
som en frisk fläkt av våren likt små syrliga karameller.
Likt någonting som bara skall finnas där i syrénbärsån när det vankas saftkalas.
Vackert, sött, gulligt och romantiskt, med andra ord ingenting som jag normalt sätt skulle falla för, men var sak för sig tillsammans med en lite tuffare mix.
Tycker väldigt mycket om deras röd och vitprickiga produkter,
både seviserna och textilierna.
Ett kul inslag i en mix tillsammans med den maritima feelingen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar